Första natten i Dingle var svår. Efter en fyra timmars lång resa tillbaka till Dingle från Karlstad var jag väldig trött. Jag hade även vaknat väldigt tidigt samma dag. 
Elsa, däremot, hon hade vaknat sent och fått skjuts och slippa byta fordon konstant. Vi kan ju redan nu räkna ut att Elsa inte var jättetrött som jag.

Efter att ha ätit och småpratat lite vill jag sova, Elsa vill inte. Vi kommer överrens om att Elsa ska vara tyst 00.20.

Då inträffar detta (Elsa är kursiv):

-Sover du?

- Nej.

- Du snarkar ju.
- Jag andas med öppen mun.

Och jag vet att det är asdumt att skriva ett skämt där man själv är huvudpunkten, men Elsa och jag tycker det var roligt.

Elsa hade även smör, men någon ställde in den i frysen och blev fryst. Vi kan ju säga att Elsa inte blev jätteglad.