Håkan Håkan Håkan!
och det var så mycketsom var sorgligt med den trippenför han älskade henne inte
Grattis Morrissey!
<3
Tool
Nu slänger vi upp ett inlägg om hur awesome ett av mina favoritband är!
Och bandet jag valt att lovorda idag är:
(Och vi får nöja oss med en bild på Maynard, istället för hela bandet)
Och nu undrar vi; Varför är Tool så speciella att de får vara med på Fridas asnice blogg?
Svar: FÖR TOOL ÄR PURE LOVE!
Första gången jag hörde Tool var jag 13 år, samma år då de var i Sverige och spelade. Dock var jag inte på spelningen, men jag hörde att de skulle vara bra.
Så den 13-årige lilla Frida, som på den tiden lyssnade ihärdigt endast på Good Charlotte och HIM, knappade in sig på youtube och kollade upp vad Tool var för något.
Så den 13-årige lilla Frida, som på den tiden lyssnade ihärdigt endast på Good Charlotte och HIM, knappade in sig på youtube och kollade upp vad Tool var för något.
Okej, ska jag vara ärlig fastnade jag bara för en låt, som spelades om och om igen.
"Why can't we not be sober?
I just want to start this over.
Why can't we drink forever.
I just want to start things over."
Tiden gick, Tool glömdes bort. Sedan kom Tool tillbaka igen och Frida fastnade helt och hållet.
Vad är det då som gör att Tool är "pure love"?
Soundet, texterna, musikvideor, image, rösten?
Soundet, texterna, musikvideor, image, rösten?
Vi får ändra på frågan för att göra det lättare.
Vad finns det som gör Tool dåligt?
För tillfället kan jag inte komma på ett skit. För få bilder på bandet samlat?
Tool har inte varit i Sverige på länge, de borde komma snart. Där hade vi det!
Nu är jag klar och nöjd.
Just for the pleasure:
Ja, jag slängde upp videon för att Maynard var rätt råsnygg, okej.
Jävlar alltså, rösten och utseendet tillsammans blir en jävligt bra blandning.
Nej nej. Men när ni ändå kollar in den videon kan ni ju kolla någon av deras riktiga musikvideos.
Tro mig, om något är riktigt awesome så är det deras videos.
Tro mig, om något är riktigt awesome så är det deras videos.
04.03
Behöver jag skriva mer? Det känns som att vartannat inlägg jag gör på bloggen handlar om Morrissey.
Jag undrar när alla tröttnar och slutar läsa.
Anyways, min dag har inte gått ut på något speciellt annat än att lyssna på musik och vara aktiv på ett Morrisseyforum. Illa, så extremt illa.
Jag har dock kommit fram till vad jag ska göra med mitt liv efter gymnasiet. Fast det tänker jag inte gå in på nu, för det kommer antagligen aldrig bli av. Men det är ju kul att ha något att sträva efter?
Ingen kan ju för alltid enbart sitta inne på ett Morrisseyforum och sippa te ur en gigantisk kopp? Det är ju inte liv direkt.
Aja, cigg-tandborste-sova nu.
Morrissey.
Nu tänker jag göra ett inlägg som jag planerat LÄNGE. Och det kommer handla om, som rubriken säger: Morrissey. Precis, jag tänker faktiskt skriva om en av mina favoritmusiker. Eller på sätt och vis avslöja min största musikkälla och låta alla små fjuttar som läser denna bloggen att ta efter.
Men vad kan jag säga om denna otroliga 50-årige man?
Jag ska inte kläcka ur mig en massa skit om att hans musik har räddat mitt liv, för det har han inte. Dock har han fått mig beroende av att lyssna nästan konstant i över två månader, vilket är ovanligt för att vara jag.
Men vad kan jag säga om denna otroliga 50-årige man?
Jag ska inte kläcka ur mig en massa skit om att hans musik har räddat mitt liv, för det har han inte. Dock har han fått mig beroende av att lyssna nästan konstant i över två månader, vilket är ovanligt för att vara jag.
Sättet han skriver sina texter på, de är annorlunda och svåra att beskriva. Han har ofta dolda budskap och ironi i texterna, vilket får mig att ibland själv sitta och fundera över vad fan det är han menat när han skrivit den.
Men ska jag vara ärlig så är det texterna och rösten jag drar mig till när jag lyssnar på musik. Har sångaren/sångerskan ointressanta texter och dålig röst vill jag inte lyssna, vad som krävs är att jag hör skiten också.
Men ska jag vara ärlig så är det texterna och rösten jag drar mig till när jag lyssnar på musik. Har sångaren/sångerskan ointressanta texter och dålig röst vill jag inte lyssna, vad som krävs är att jag hör skiten också.
När det gäller själva musiken, kan man säga att det inte är vad de flesta tror att jag ska lyssna på när de ser mig. Min mor frågade mig om inte Morrissey var musik som äldre lyssnar på. Trevligt.
Men det jag vill komma fram till är att jag beundrar honom och att jag skäms över att jag sitter och prisar honom konstant, både här på bloggen och i mitt vardagsliv.
Kan också göra klart för folk att jag inte ser honom som min gud och att jag ligger på knä för att be till honom om kvällarna.